Du kan stå bland tusen personer, för mig är alla andra tråkiga och svartvita typ men du strålar som solen. Det här är ingenting jag säger till dig varje dag, inte ofta alltid. Vi har våra dagar, ibland finns bara vi för varandra och ibland kan vi strunta i varandra helt. Det är så vi är, men vi vet att vi finns där alltid. Du finns alltid där för mig när jag har det jobbigt, jag kan gråta floder men du torkar bort tårarna och säger alltid ''allting kommer ordna sig, jag lovar. Lyssna på mig, det kommer bli bättre''. Du har oftast rätt. Men nu är det min tur att visa att jag finns här för dig. Jag kommer inte lämna dig förrän allting blir bra. Jag skulle ge dig allt i världen om jag kunde utom en sak, och det är mitt liv för det vill jag dela med dig. Du är den enda jag kan lita på till hundratio procent. Utan dig skulle jag inte heller finnas. Vi har sjuka minnen, kommer på saker som är helt spårade. Du har lärt mig att skratta när jag vill gråta, du har lärt mig att dölja det jag egentligen vill visa, du har lärt mig att kämpa när jag vill ge upp, du har lärt mig att leva när jag vill dö, du har lärt mig att kämpa. Och så länge du finns här så kommer jag kämpa, för din skull. Hur skulle allting se ut om du inte skulle finnas här? Vem skulle jag lära mig allting av? Vem skulle jag se som min förebild? Vem skulle jag komma gråtandes hem till och berätta allt det hemska? Du är så jävla underbar, vet du det? Och du är så jävla lyckligt lottad även om det inte alltid verkar som det, du har världens snällaste pojkvän som skulle dö för dig och det vet du annars skulle han inte göra det som han gör nu.. Och du har dina systrar som alltid finns här, det kan jag lova på allt! Du har världens sämsta humor, så man förstår ju vart jag har fått min torra humor ifrån.. Jag vill bara säga att jag älskar dig precis som du är, utan dig vore jag bara en på miljonen! Ibland önskar jag att vore en ängel, ibland önskar jag att jag vore du.. Du är bäst!